Man kan också döpas som förskolebarn, kanske efter att barntimmegruppen pratat om dop, som skolbarn, om man t ex varit på läger och hört om dopet, som konfirmand, (i konfirmationen bekräftar man sitt dop) eller som vuxen, för att man själv kommit fram till att man vill bli döpt.

Ett barn får döpas när dess vårdnadshavare begär att barnet ska döpas till kyrkans tro. Det innebär att om barnet har två vårdnadshavare måste de vara överens. En vuxen får döpas när han eller hon begär att bli döpt till kyrkans tro. Den som är tonåring eller vuxen får som förberedelse för sitt dop undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

Den som är döpt får inte döpas igen. Svenska kyrkan erkänner varje dop som har skett i Faderns, Sonens och den heliga Andens namn genom begjutning med eller nedsänkning i vatten.

Förutsättningar för dop
Ett förskolebarn kan mycket väl fyllas av önskan att få tillhöra ”Guds familj”. Några krav på kunskap om vad kyrkan lär finns inte på så små barn, bara kravet att barnet ska vilja och att föräldrarna helst ska vara överens med barnet. Av ett skolbarn kan man kräva lite mer, att barnet vet något om Gud och Jesus och om vad dopet betyder. Konfirmanden döps som regel efter att ha varit med i konfirmandgruppen en tid och alltså där fått nödvändiga kunskaper. En vuxen som vill bli döpt ska lära sig något om kyrkans tro, bekännelse och lära.

Välkomsthögtid för redan döpta adopterade barn
Om ett par vill ha en dopfest för sitt adopterade barn, men han eller hon redan är döpt, vad gäller då? Svenska kyrkan döper inte någon som redan är döpt. Däremot kan man ordna en välkomsthögtid för barnet då det välkomnas in i församlingen. En enkel ordning för en sådan högtid kan byggas upp som en dopordning men utan dopvatten, namnfråga, befrielsebön, dopbön och dophandling.

Namnet och dopet
Dop och namngivning ska inte blandas ihop. Varje barn ska namnges med ett eller flera förnamn oberoende av om det döps eller inte. Det eller de namn som föräldrarna vill ge sitt barn ska meddelas den lokala skattemyndigheten senast tre månader efter barnets födelse.

I dopet döps man in i Guds familj. Namnet som barnet ofta redan fått nämns i dopet för att det är knutet till individen och för att dopet gäller just individen.

Hur väljer man namn?
Namnet är en symbol för personen. Medan efternamnet ofta visar på samhörigheten med släkten, handlar förnamnet om människan och mig som individ. Egentligen heter jag inte Amanda eller Gustav, utan jag är Amanda eller Gustav.

Ibland ger föräldrar sitt barn ett förnamn som ”går i släkten”, för att visa samhörighet med någon de tycker om. Eller också väljer de ett namn som betyder något särskilt eller som bärs av en person som man beundrar. Eller ett modernt namn. I Sverige är det ofta lätt att veta vilken generation en person tillhör bara genom personens förnamn.

Det är bra att tänka på hur barnets namn kan komma att användas. Kan barnet bli mobbat för sitt namn? Är det svårt att uttala, alldeles för gammalmodigt, för främmande? I 34 § namnlagen står det ”Som förnamn får inte godkännas namn som kan väcka anstöt eller kan antas leda till obehag för den som skall bära det eller namn som av någon annan anledning uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn.”

Dopkaffe och dopgåvor
Ska man överhuvudtaget ha dopkaffe? En del föräldrar kanske kan tänka: ”Vi som är så trötta! Dyrt blir det också. Och vad ska vi göra med pappas nya fru och mamma? De ryker säkert ihop. De ryms inte, vi ryms ju knappast själva. Och jag orkar inte städa just nu.” Förväntningarna från släkt och vänner kanske tynger på deras axlar. Ändå kan det vara bra med någon sorts fest i anslutning till dopet. Ju större nätverk ett litet barn och en familj har, desto bättre är det.

Det behöver varken innebära mycket jobb eller några större kostnader att ordna en liten samling efter dopet. Man kan göra det hela enkelt och hjälps man åt blir det inte särskilt mycket jobb för någon. Har man trångt hemma kan man ofta låna eller hyra någon lokal i församlingshemmet.

Dopgåvor
Vad man ska ge i dopgåva behöver inte ge så mycket huvudbry. Om man ger det man tror att barnet behöver nu eller kan ha nytta eller glädje av senare så kan presenterna variera mycket. Det är vanligt att ge barnet skedar, bestick, mugg eller liknande i silver, kläder, något litet smycke, en leksak etc. En bra present som påminner om dopet är den lilla dopdroppe i silver med kedja som man kan beställa från Svenska kyrkans InformationsService, telefon 018-16 96 00. En barnbibel, en tavla med en bön eller sång, en skiva med enkla varma sånger är också fina gåvor (mycket finns på Svenska kyrkans bokförlag Verbum).

Vad gör prästen?
Prästen har flera uppgifter runt dopet. Han eller hon ska ha dopsamtal med föräldrarna (ibland är också faddrarna närvarande). Dopsamtalet kan äga rum i hemmet eller i församlingshemmet. Det senare är vanligare i stora församlingar med många dop samtidigt. I andra fall kommer prästen hem, ibland tillsammans med en av ledarna för kyrkans barnverksamhet. Under dopsamtalet brukar man ofta prata om vad dopet är och vad det innebär. Man kan då passa på att fråga om allt som virvlar runt i huvudet när man tänker på dopet.

Under dopsamtalet brukar prästen också gå igenom dopritualen, och tillsammans med föräldrarna välja psalmer och avgöra vem som ska läsa text, be bön, tända dopljuset, hälla i dopvattnet. Det är prästen som är ansvarig för dopgudstjänstens innehåll, men föräldrarna kan komma med önskemål om musik, sång eller dikt, som kanske någon fadder, släkting eller vän vill framföra. När man väljer sånger och dikter är det viktigt att komma ihåg att de ska passa i en kristen gudstjänst.

Prästen är den som leder dopgudstjänsten, kan ordningen och lyfter upp det döpta barnet så att hela församlingen kan hälsa det välkommet. Men prästen har en viktig roll att fylla inte bara under själva dopet, utan också före och efter.

Måste man ha prästen med på festen efter dopet? Det är upp till varje familj att avgöra. Ofta tänker man på det praktiska: ”Tänk om det tar tid innan kaffet är klart och prästen får vänta?”, ”Farfar blir nog galen om han måste umgås med en präst”, ”Vi kan väl alltid fråga, prästen får själv avgöra.”

Vad kan man vänta sig sedan då, efter dopet? Oftast kommer hälsningar från församlingen på dopdagen och inbjudan till barngrupper, kyrkans barntimmar, söndagsskola, gudstjänster med små och stora etc. Prästerna är sällan ledare i grupperna men är alltid med på gudstjänsterna och deltar ibland i gruppernas verksamhet.

Checklista för dopet
Den här checklistan kan fungera som en hjälp i vilka praktiska frågor man kan tänka på runt ett dop. Listan utgår till stor del från att det är ett barn som döps. Givetvis måste både ordningen på listan och ingredienserna i den göras om så att den passar just er!

Före dopet
1.Försök hitta ett eller ett par datum som passar er och släkten.

2.Var vill ni att dopet ska äga rum? I er församlingskyrka, i någon annan kyrka eller…?

3.Ring församlingsexpeditionen i er församling/dopförsamlingen och kolla om datumet passar, vilken tid dopet ska ske, vilken präst som ska ha dopet. Eller ta kontakt med den präst ni önskar ska döpa ert barn. Bestäm tid för dopsamtal också.

4.Vilka ska bjudas till dopet? Hur många ska vi vara? Fundera ordentligt och realistiskt. Bjud in så att ni blir lagom många. Det viktiga är att det blir en fin dophögtid och att ni själva tycker att det ska bli roligt.

5. Kaffe eller middag efteråt? Eller ingenting? Fundera över vad ni vill, vilka olika alternativ som finns och vad de kostar.

6. Bestäm vart ni ska ha festen. Om ni inte vill vara hemma kan man ofta låna eller hyra en lokal i församlingshemmet. Ring församlingsexpeditionen och hör efter. I församlingshemmet finns oftast dukar, porslin, spis etc. Givetvis kan man också boka bord på en restaurant eller vara någon annanstans.

7. Om ni vill ha knytkalas, planera noga, gärna tillsammans med närmast berörda. Be också någon annan/några andra ta ansvaret i köket och för att röja upp efteråt.

8. Har ni egen dopklänning? I vilket skick är den? Behöver den tvättas eller lagas? Har församlingen en att låna ut? I det senare fallet, ring församlingsexpeditionen!

9. Ska barnet ha fadder/faddrar? Vem/vilka? När ni bestämt er, ta kontakt med dem som ni tänkt er och fråga om de vill. Kanske ska de vara med på dopsamtalet?

10. Vad vill ni fråga prästen om på dopsamtalet? Vilka psalmer skulle ni vilja ha? Har ni särskilda önskemål om att någon släkting eller vän ska läsa text, sjunga en sång etc? Vill ni videofilma och/eller fotografera? Får man det? När i så fall? Vad gör jag om barnet skriker?

11. Ska ni gå till fotograf i samband med dopet? Fundera i så fall på tidpunkt (inte nödvändigtvis samma dag) och beställ tid.

12. Se till att det finns ett bord för doppresenterna och någonstans där ert lilla barn kan sova i lugn och ro en stund och gärna en vrå för leksugna små dopgäster.

13. Fundera i god tid på vad ni och eventuella syskon ska ha på sig, lägg fram kläderna i tid, så ni slipper onödig sista-minuten-stress.

På dopdagen
1. Kom i tid till kyrkan, men inte så tidigt att både ni och dopbarnets syskon blir otåliga.

2. Se till att dopbarnet har fått sova och är mätt och belåtet. Inga säkerhetsnålar i kläderna!

3. Kom ihåg att det är jobbigt att ta på barnet dopklänningen. Släpp inte in onödiga ”hjälpare”, man blir bara mer stressad.

4. Sitt ner med barnet och samla ihop er innan ni går in i kyrkan.

Källa Sv.Kyrkan